Fortsätter mitt mentala tänk. Behöver det för att fortsätta, för att komma vidare och för att njuta för stunden.
Jag undrar var min viljestyrka kommer ifrån. Kanske fick jag kämpa och vara envis som barn. Det var saker jag inte fick. Det blev ingen hund och absolut ingen häst. Jag fick argumentera för att få fortsätta rida och vara i stallet. Som vuxen har jag gått mina egna vägar och haft mycket djur. Många hästar och 25 år i yrket som ridlärare. Jag har blivit överkänslig mot stallmiljö så idag är hästeriet begränsat och mina egna sålda sedan ett par år tillbaka.
Hundar har jag haft och nu har vi två terriers. Vi har två katter också.
Tillbaka till min viljestyrka. Jag tror det har lite med överlevnad att göra. Det har varit några vägskäl i mitt liv och jag har tvingats tänka om, ändra och byta riktning. Det har varit jobbigt men jag har inte gett upp. På något sätt har det ordnat sig.
I går var det exakt 1 år sedan jag bestämde mig för att ändra mitt hälsotänk. Anledningen var helt enkelt att min kropp sa ifrån. Fotskadan från 2015 hade fortplantats i rygg, axlar och skapade stelhet i hela kroppen. Jag hade svårt att t ex bära tunga matkassar, ta mig ur bilen och gå i trappor.
Jag som ville gå långa hundpromenader, vara aktiv i skog & mark, bära ryggsäck, kunna storhandla, springa etc.
Dessutom var det lite trist med kläder som satt illa, inga storlekar som passade och en "okänd person" i spegeln eller på bilder som togs.
Plötsligt en dag fick jag bara nog! Nu måste jag ta hand om mig själv och min kropp. Trött på att ha ont, få äta värktabletter och inte kunna leva fullt ut. Utseendet struntade jag faktiskt i, detta handlade om mående.
Jag började planera, dokumentera och läsa på. Efter ett par veckor började jag må bättre, blev rörligare och fick blodad tand.
Anledningen till att inte ge upp är alla stora hälsovinster jag känner av. Jag är helt ok i kroppen idag. Jag kan springa 10 km, lyfta tungt och klara allt i vardagen. Min gamla fotledsskada ger sig tillkänna ibland men då har jag behandling och vila på schemat.
För mig är struktur och planering nyckeln till viljestyrkan. Jag mäter, väger, dokumenterar och följer framgångarna. Sedan känner jag efter hur min nya fysik hjälper mig i vardagen.
1 Klarar alla matkassar inkl stora fodersäckar till hundarna
2 Skuttar i och ur bilen
3 Konditionen är bättre än någonsin
4 Koncentrationen på arbetsrelaterade saker är mycket bättre
5 Minnet är mycket bättre
6 Jag är mer effektiv och snabbtänkt, det verkar som om hjärnan faktiskt fungerar bättre
7 Jag är mer stresstålig
8 Jag klarar alla underlag även med ryggsäck
9 Jag hinner med mer och har lättare med alla hushållssysslor, trivs när det är ordning
10 Känner mättnad och hunger helt tydligt nu
Just nu funderar jag kring att njuta av nuläget men ändå kunna hålla i detta och hitta framtida mål. Det är inte så betydelsefullt vad som står på vågen även om jag dokumenterar. Att få muskler, bli stark och funktionell är det mest betydelsefulla. Jag är mest nöjd med min kropp när den klarat en tyngre vikt, en bättre löptid eller ett maratonpass i hushållet. Jag kollar att hundpromenaderna även kan klaras av i ösregn, bara jag har rätt kläder. Jag vill inte att saker ska begränsa mig, jag vill inte tänka så. Jag vill följa planen och fortsätta må så här bra!
Kommentera